Så utvecklades översvämningarna
Kraftiga monsunregn utlöste en plötslig vattenvägg som forsade ner genom floddalarna nära gränsen mellan Nepal och Tibet. Forskare säger att en glaciärkollaps bidrog till översvämningen, vilket skickade skräp och vatten minst 10 mil nedströms. Hela byar sveptes bort på några minuter, och många invånare hann inte ta sig till högre mark. Översvämningen drabbade hårdast i avlägsna distrikt där vägarna är smala och broarna få.
Myndigheterna har bekräftat minst 540 dödsfall och varnar för att siffran kan stiga. Hundratals människor är fortfarande saknade, inklusive vandrare, bönder och familjer som bodde längs flodbankarna. Kommunikationslinjerna är fortfarande nere i flera dalar, vilket gör det svårt att fastställa den fulla omfattningen av skadorna.
Räddningsinsatser och instängda arbetare
Räddningsteam arbetar dygnet runt. Helikoptrar lufttransporterar överlevande från tak och sluttningar, medan markpersonal gräver genom lera och bråte för hand. En av de mest akuta insatserna är vid en vattenkraftstunnel där hundratals arbetare tros vara instängda. Nepal säger att man intensifierar ansträngningarna för att nå dem, men tung utrustning kämpar med att ta sig fram på vägar blockerade av jordskred.
Internationella hjälporganisationer, inklusive World Central Kitchen, har börjat leverera mat och vatten till drabbade familjer. Sjukhus i närliggande städer behandlar de skadade, och många överlevande sover i tillfälliga skydd.
Frågor kring vattenkraftsprojekt
Katastrofen har återuppväckt debatten om Nepals satsning på vattenkraftsdammar i sårbara bergsdalar. Landet ser ren energi som en väg till tillväxt, men kritiker menar att projekten innebär allvarliga risker i en region som redan är utsatt för jordskred och översvämningar. Förlusten av elproduktionskapacitet från skadade anläggningar har också väckt oro för energiförsörjningen. För närvarande ligger fokus på att hitta överlevande, men översvämningen kommer sannolikt att omforma hur Nepal planerar sin bergsinfrastruktur.